Posted by Magnus at 27 september , 2009

Bra av Göran Hägglund att lyfta frihetsfrågorna i debatten. Frihet och trygghet är nyckelbegrepp för det jag tycker är signifikant med Kristdemokratin. Precis som Hägglund säger har vi kristdemokrater en del att jobba med i just frihetsfrågan. Det har ibland varit för många pekpinnar åt hur folk väljer att leva sina liv. Det är bra att Hägglund är tydlig på den punkten och pekar mot den utveckling vi vill se – ännu mer makt tillbaka till den enskilda människan och den lilla gemenskapen, oavsett hur den ser ut.

Trygghet plockar upp det centrala tänket kring vår medmänsklighet, vår omtanke, idén om samhällsgemenskap och att bära bördor tillsammans. Att ta ett ansvar för klimat och miljö.

Sen blir jag lite fundersam kring talet om ”vanligt folk” och ”verklighetens folk”. Finns vanligt folk? Är det inte kristdemokrati att vi är olika, att var och en har ett okränkbart eget värde, oavsett alla attribut. Och det här med konsten. Det är väl konstens uppgift att tänja våra gränser, att provocera, att hitta infallsvinklar som ingen annan tänkt. Men det är nog inte en inskränkning av detta som Hägglund menar, tänker jag. För konstnärlig frihet är också en frihet värd att kämpa för i en tid då exempelvis hänsyn till religiösa fundamentalister riskerar att strypa debatten.

Posted in: Inlägg